Barn Är Elaka!!!!

Jag måste få skriva av mig lite, Jag har inte varit mig själv sen i Tisdags för jag går bara och tänker på det hela tiden :( Jag jobbade som elevassistent i Tisdags åt en kille som va 7år med lite olika problem, man kunde inte lämna han själv för han är väldigt impulsiv och ibland aggressiv så man måste va som hans skugga. I början gick det bra och vi hade det jätte roligt, fast han sa lite dumma kommentarer och fula ord. Vi byggde med klossar och lekte med bilar på deras sjukt stora bilbana. Efter det gick vi och åt mellanmål och allt gick jätte bra ända fram tills att vi hade kommit tillbaka till fritids igen, för då kom hans kompisar in (och dom har samma problem som killen jag hade hand om). Det slutade med att de tre killarna som va kompisar började bråka med varandra och låg i en hög på golvet och slogs. Jag försökte gå emellan flera gånger men de fortsatte slåss och efter ett tag kunde jag dela på dom. Jag skrek då ganska argt att dom skulle sluta och att jag inte ville se ett sånt beteende, Det skulle jag ju aldrig ha gjort! Barnen blev ännu mer aggressiva och började slå, sparka, spotta med mer på mig. Jag blev arg och tog tag i pojkarna och bad dom sluta. Då säger dom varför ska vi lyssna på en så jävla ful människa som du, du är ju bara en jävla hora som inte kan någonting. Jag var totalt pantad och helt dum i huvudet enligt dessa tre pojkar. Jag fick höra både de ena och det andra från dom. Jag höll faktiskt på att tappa förståndet och börja gråta. Men ja visste att i denna situationen får jag inte gråta för då visar jag mig svag inför pojkarna och dom fortsätter bara 100 gånger värre. Sen ungefär 10 minuter innan jag skulle sluta kom den ordinarie personalen tillbaka och frågade mig om det hade gått bra. Men då kunde jag inte hålla inne min ilska längre utan sa till henne att det hade gått allt annat än bra, Sen berättade jag vilka monster de tre pojkarna hade varit. Då svarar hon att så har dom det faktiskt varje dag. Ja visst det kanske dom har, men ska dom inte förvarna sina vikarier för det då? Jag hade ett rent helvete den dagen. Men jag sa rakt ut till personalen att jag inte tänker komma tillbaka för att jag blev så illa bemött. Jag var tvungen att ringa till min kusin och sen till Jonssons syster för att få prata av mig. Jag va så jävla förbanna och så jävla kränkt. Jag trodde inte att barn i 7års ålder kunde vara riktiga svin rent ut sagt!! När Jonsson hämtade mig på stationen i Vetlanda efter sitt jobb så frågade han om jag hade haft en bra dag på jobbet. Då brister allt och jag faller i stor gråt och gråter som en bebis. Jag gråter inte längre, men jag går fortfarande runt och tänker på det som hände. Jag har även sagt till min chef att jag inte vill vara där av personliga skäl.

Men jag har hört att " Den som gråter, gråter oftast inte för att den är svag, utan för att den varit stark för länge"!!!